Vaknar vid 13:30 och orkar inte lämna sängen alls, kändes som en ytterst stabil start på dagen. 

Det härliga efter ett förhållande tagit slut och man blivit dumpad är att allting är nattsvart, dina tankar/dina känslor/din syn på allt är enbart nattsvart (kanske ska tala för mig själv här, men ni fattar) ingenting jag gör känns värt att göra. Har ingen lust att göra det heller, egentligen borde jag nog bara lägga mig ner och självdö på plats.

Innan den här relapsen var det rätt bra, jag höll mig positiv och försökte se saker på ett nytt sätt. Men sen vettefan vad som hände allting gick tillbaka till hur det var för 2 månader sen (-tårar nu) vad jag än gör så får jag inte ut henne ur min jävla skalle. Trots att jag gör så mycket jag kan för att sysselsätta min skalle och göra saker så slutar det alltid såhär, total jävla gråskala.

Jag vet att det är kört jag vet att jag gjort bort mig totalt, jag inser det och förstår det. Hjärnan however inser det bara till 25% dom andra 75% är dock en helt annan sak. Hon ska inte vara kvar i mitt huvud nu, är bara att inse att hon är död för den människan jag älskade och ville spendera min tid med dog för några månader sen. Allt jag har kvar är en annan människa som ser likadan ut, men det är bara en klon bara ett skal nu när insidan dött ut.

Gillar dock att skriva av mig, känns positivt att ha den möjligheten för att försöka få ut alla jävla saker som snurrar runt i skallen 24/7

 

Jenny Blue

30 maj 2013 01:42

Kanske inte mycket till tröst.. men jag gillar ditt sätt att skriva på.. Och även om ämnet inte är det roligaste att läsa om, så kan det göra under att få skriva av sig!

Trillade in på din blogg.. och ville väl bara säga det..?!
- Välkommen till bloggplatsen.. en plats där, iaf jag trivs :)

http://jenny-blue.bloggplatsen.se

A

30 maj 2013 20:28

Får väl tacka för dom fina orden :) Jag skriver ungefär som jag pratar så det kan se aningen förvirrande ut ibland, men gäller bara att försöka förmedla känslorna man känner inombords så man får en duglig balans i huvudet.

Trevligt att nån läser det man skrivit, så tack för att du tog dig tid :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Återigen så tar det över som så många gånger förut, som så många gånger innan vänder jag ut och in på mig själv.   Jag orkar inte så nu gråter vi, det måste räcka nu. Det måste ta slut, vill inte vänta till sen jag vill att det tar slut nu. ...

Så fick vi sänka blicken mot marken och sakta gå tillbaka till exakt samma ruta som vi gav oss av ifrån, resan tog ett abrupt slut när jag inte längre kunde kontrollera situationen.   Skammen är total nu och jag känner mig så skitig/smutsig/värde...

Det känns som jag faller, kraften jag faller med sliter sönder mig i stycken.Fast i en bungy-jump lina som aldrig vågar sträckas ut helt, den fortsätter bara att studsa mig. Men kraften är med den och det är som att slå kroppen mot gatsten, om och ...

Det känns lite som om livet är påväg att förändras nu, när tankarna inte längre är svarta moln utan bara grådisiga och har regn att erbjuda.   Jag gillar regn, regn är bland det mysigaste vädret som kan erbjudas. Hur skönt det än kan vara med sol...

30 minuter senare och alla tankar som skrivits ned har blivit raderade   Kan inte Orkar inte Vill inte   Skriver för att jag mår dåligt, kan inte skriva på grund av att jag mår dåligt. Alla tankarna formas i huvudet och ser ut ungefär s...